Min oplanerade juldag

Eva och Lars, deras ungdomar Maria, Frida och Daniel är min nya vänfamilj i Sparlösa. Det känns så bra att det är de som köpt skogen av oss.

Jag skulle gå ut och hämta in ved från garaget. Då såg jag en traktor och Lars, som kommit med mera ved. Han hade också med en inbjudan till julmat hos honom och hans fru Eva på Höjentorp. - Änglar, visst finns dom???

Här är spåren efter den gamla trotjänaren en Munktell.

Min oplanerade juldag blev en dag i gemenskap. Lars far, Göran, orkade inte komma över och äta med oss. Han hade ramlat utanför sitt hus någon dag tidigare och larmet hade inte fungerat. Han har nog inte kommit över sin oro ännu. Lars och Eva bor ett antal mil bort och har renoverat mangårdsbyggnaden här och använder det som fritidshus.

Det har snöat hela dagen och jag pulsar iväg till Höjentorp. Inte glömma ficklampan. Här blir det beckmörkt och den gör att bilisterna ser en vandrare.
Landsvägen var oplogad och här saltar man inte. Här ligger Höjentorp och jag är framme.

Det ser inbjudande ut, men jag väljer köksingången. Jag har varit här flera gånger förut.

Bordet är dukat och här luktar ljuvligt gott. Vi har mycket att prata om och några timmar går fort.

Vägen är fortfarande inte plogad och det snöar ännu. Men vackert är det. Och helt tyst!!

Vägen går förbi kyrkan som är upplyst på kvällarna.

Nu är jag hemma igen och jag låter snön ligga. Ingen skottning idag.