En vanlig kväll

Jag är helt lyrisk och lycklig över att jag får vara här i Sóller. Klockan är sex på kvällen och jag kom just ner från takterrassen. Varmt och skönt och fladdermössen flyger omkring ovanför träden. Många! Strax innan kom jag hem, efter att ha handlat, och jag kommer direkt in i huset från staden. Strosade omkring med min lilla "rollsroy" som, tyst och snäll, forslar hem varorna.

Skönt framåt kvällen när de flesta turister har lämnat gatorna. I kassan i den lilla supermercadon träffade jag Luciana. Vi lyckades föra ett enkelt samtal på spanska. Hon brukar städa åt oss och nu arbetar hon där på eftermiddagarna. I den närmaste butiken arbetar tjejen som tar hand om all vår tvätt. Hon talar också bara spanska.
Ett vitt metallbord blev i går lite glänsande blyertsgrått. På prov. Anders godkände, så nu återstår några större bord och karmstolar. Jag mailade bilder och fick svaret: du har såklart rätt.
På terrassen har vi ett smidesstaket i samma färg. Där finns en stor vit hängmatta och solstolar med vit textil. Murad stenvägg och vitputsade murar. Så min känsla är att det blir bra med lite kontrastverkan.

Så här fint blev bordet när jag oljat det. Jag fick godkänt av Anders i NYc. Tänk så mycket som hänt tekniskt sedan jag var liten. Det var väl kristallmottagaren som fanns 1937 och sen gick det snabbt med den utvecklingen, TV kom, för att inte tala om telefonerna...... Oj, då! Men jag försöker hänga med och den här bloggen blir lite åsidosatt på grund av Facebook. Ett mycket roligt sätt att hålla kontakt med vänner.