Ingen snö under Sverige-besök, men i Sóller!!!

På morgonen den 4 februari såg det ut så här då jag öppnade fönsterluckorna utanför mitt sovrumsfönster. Det hade kommit lite snö kvällen innan - men denna syn gjorde att jag undrade var jag egentligen befann mig.
I pation var det väldigt vitt och kylslaget!
Jag kunde inte låta bli... Isak och Alexander tänkte jag på. Barnasinnet finns kvar och jag har alltid tyckt om att göra snölyktor och gubbar...
Vy från våningen högst upp i vårt hus. Tvättställning och en del möbler finns kvar på terrassen. Turligt nog tog jag in sängen och vilstolarna innan Sverige-resan i mitten av december. Men den månaden var det soligt och skönt i Sóller och det kom endast 19 mm regn.
När jag kom tillbaka i mitten av januari, så var det ganska varmt och jag vistades utomhus största delen av dagarna under en vecka. Det var så skönt på terrassen, men solen nådde inte ner i pation. Nu börjar den nå ända ner i bortersta delen vid mitt sommarboende.
Lördagens marknad snöade inne, men jag gjorde en tur i stan och upp till järnvägsstationen Ferrocarill de Sóller. Härifrån blev det en del bilder.
Detta ser mera ut som ett alplandskap, eller hur.
Vårt torg med alla uteserveringar var ganska tomt denna dag.
Det var snö på alla bergstoppar runt apelsindalen.
Självporträtt utanför de fasta utställningarna av Miró och Picasso. De skymtar på ett foto till höger i bilden. En termometer vid torget visade på +4 grader.
Restaurangen i höjd med perrongen en trappa upp.
Det var ju väldigt viktigt att föreviga snön. Någon säger att det inte snöat sedan 1955. Någon annan säger att det är 26 år sedan och då inte alls så mycket.
Lite suddigt foto av vår stad "Guldskålen" Suliár.
Krukor med rosmarin, nerium och jasmin. De står ovanpå taket till min sommardusch.
Ledstången till terrassen.
Högre upp på bergssluttningarna är det mycket kallare. Jag är en stor beundrare av dessa skorsstenar.
Sóllerbor från Bolivia, Paraguay och Sverige träffades och vandrade högt upp mot utsiktsplatsen Tre kors. Där blev vi hämtade med bil av Jaumé.
Lilla Taras första snöbollskamp! Hon lärde sig snabbt och det blev mycket bus och skratt. Alla deltog.
Min väninna och granne Cecyl från Paraguay är gift med Jaumé som är mallorcin. Hon har kommit att betyda mycket för mig.