Ombyte av boende förnöjer

 Jag bor just nu i minisviten Levant. Den ligger en halvtrappa upp från entrérummet.

 Innanför sovrummet finns badrum. Fönstret vetter mot trädgården och gårdshusets takterrass.

 Här kommer man in direkt från gatan. Den stora dubbelporten går att öppna helt, men det finns en mindre dörr som vi använder hela tiden.

 Här är den nya ingången till Casitan efter tillbyggnaden,

 Ovanpå Casitan finns terrassen. trappan upp ser lite annorlunda ut nu efter utbyggnad av taket.

 Jag har städat och rensat bort onödiga grejor. Snart flyttar jag ut hit igen och prövar att bo året om. Här trivs jag bäst. Ett litet hus alldeles för mig själv, men ändå nära våra trevliga gäster och grannarna.

 Fönstren betyder väldigt mycket. Axlarna sjunker ner och jag drar ett djupt andetag. Hemma.

 Från takterrassen ser vi Mallorcas högsta bergstopp Puig Major, som når 1445 m över havet. Idag är det några låga moln omkring toppen.

 En av mina hjälpredor kom överraskande med en blomma idag. Hon hittade mig på terrassen. Bilen stod utanför porten och det hann bli kö.... Oj, oj.. Men Sóllerborna är vana. Här är så smala gator.

 Så blev det tak över de vackra teakdörrarna, specialgjorda av snickarna. Jag vet inte hur många gånger jag oljat dem under de sex år som gått. Bakom dörrarna finns toalett och dusch och varmvattenberedare.

 Eftersom vi bor på terrasser, så är fönstren mitt i trädkronorna. Det är långt ner till citronlunden.

Till vänster börjar kakiträdet gulna. Det är ett av de få träd som tappar bladen. Citronerna kikar vänligt in genom det låga fönstret. Visst är Casitan fin. Köksavdelningen kom tyvärr inte med.